Stay Signed In
Do you want to access your site more quickly on this computer? Check this box, and your username and password will be remembered for two weeks. Click logout to turn this off.
Stay Safe
Do not check this box if you are using a public computer. You don't want anyone seeing your personal info or messing with your site.
Løvetannen`s Shakira Del Cuy
Født:9./1-2007 Fødselsvekt:171 gr.
Rase:Crested Cuy
E:Tunaby`s Fenix
U:Black Velvet`s Night Of Passion
Løvetannen`s del Cuy
Født: 15/1-2008 Fødselsvekt:151 gr.
Crested Cuy
E:Tungby`s Atlas
U:Bambi
Løvetannen`s del Cuy
Født 16/1-2008 VFødselsvekt 149 gr.
Glatthår
E:Tunaby`s Atlas
U:Bambi
Bandit sin første utstilling i Grimstad 7/6-08og ble beste ustandariserte
Dommer Dorte Røpler dømte og beundret Zet mye da hun dømte ham i Grimstad og ville gjerne ha ham med til Danmark.
Han ble beste ustandarisert
Zet er med på agurk spisekonkurranse
CuyFakta
Härstammning
Cuy härstammar från Sydamerika och det är bevisat att det har funnits som tamdjur i över 4000 år f kr. De går också under benämningen köttmarsvin, p g a de avlades fram för köttets skull.
I en familj kunde det springa upp emot 20 djur fritt på köksgolvet. Köttet i en cuy är mycket proteinrikt och kolesterolfattigt. I äldre tid så var cuykött ett vanligt reseproviant bland Nomadfolken i Anderna när de skulle bege sig upp och runt i bergen. När de första Cuyen kom till Europa så började man att avla fram raser och på färger i första hand. Medan de i Sydamerika fortsatte att lägga stor vikt på storlek och kvalitet för att kunna leverera bra kött. En cuy var inte dyr att föda upp, eftersom de inte var ett dugg kräsna. De äter allt som finns, tom köksavfall.
Vilket även gav den namnet ”Svinet från Guinea” kärt barn har många namn brukar man säga, och det stämmer ibland. Men efter en tid började även de i Sydamerika intressera sig för ras- och färg- avel.
Kroppsform
Det finns två sorters Cuy i Sydamerika.
Kraftiga (Bracoide) typen:
* Kompakt kropp och rundare former
* Kortare ben
* Prismaformat huvud
* Växer på bredden och blir mycket muskulös.
* Blir inte lika lätt fet. Det är till stort värde i avelssynpunkt.
Smalare (Gracoide) typen:
* Längre pilformad kropp
* Längre och avsmalnande huvud
* Växer på längden
* Har mindre muskelmassa och har tendens att lägga på sig och bli fet.
* Är inte så eftertraktat i avelssynpunkt.
Här hemma i Europa skulle jag vilja säga att vi har både Gracoide och Bracoide och lite mitt i mellan dom två sorterna. Den Gracoide här hemma får mer av den Bracoide, kraftigare skuldror och nacke och med kortare ben. Och är även muskulösare i kroppen som den Bracoide typen.Vikt finns, men inte av fetma utan av muskler. Så summa sumarum så blir det en lång kraftig och muskulös Cuy i slutänden. Tänk er ett kraftpaket på runt 3 kg ligga i famnen och vill bli kliad under hakan.
Hur är den idag
Idag har vi cuy som sällskaps djur. Samma cuy som andra har som mat..Åker man till bla Peru och ska äta på Restaurang och beställer in Cuy, då kan du få in en helstekt cuy på tallriken.
Men här hemma i Europa äter vi dom inte, utan det är ganska många som har en cuy för att de vill ha ett annorlunda djur som sällskap. Och då är det oftast någon som har vanliga marsvin sedan tidigare som införskaffar sig en cuy. Som just sällskapsdjur !!
Cuyen är inte lika lugn och kelig som vårat vanliga marsvin. Man kan uppfatta ett Cuy som stressat, skyggt och skräckslaget. Men de är så i sin natur. Även om de lever i en flock, och då är det oftast en Alfahona som bestämmer över de andra honorna. Och de följer och lyder den bestämmande, så det bästa skulle vara att ha en lugnare bestämmande hona. Det är bevisat att ett vanligt marsvin har god inverkan på ett Cuy. Så har man vanliga och Cuy som går tillsammans så lär sig Cuyen av det vanliga att det inte är några faror att vara på sin vakt för. För djuren tar gärna efter de andra i flocken. Och man ska ju ha i baktanke att Cuyen har bara funnits som sällskapsdjur i några generationer tillbaka, jämfört med de vanliga marsvinen som vi haft som sällskapsdjur mycket längre. Men ändå ska vi komma ihåg att vårat vanliga marsvin härstammar från Cuy.
Det ska även poängteras att alla Cuy är inte lika skygga och rädda utan vi som avlar fram Cuy försöker få fram så lugna och harmoniska djur som möjligt. Men det finns alltid vissa Cuy som är mer stressade än andra och kommer så att vara. Fortsätter vi avla på bra djur så kommer nog Cuy bli lika lugna och sällskapliga som vårat vanliga marsvin.
Vi som föder fram Cuy har oftast dem tillsammans med vanliga så de får den lugna miljö som behövs. Men det är även viktigt att de som skaffar sig en Cuy som sällskapsdjur lägger ner mycket tid på den, så den lär sig och förstår att människan inte är något farligt.
Det finns en mera springig och stressig period för de flesta Cuy. Och den brukar visa sig när Cuyen är ca 3,5 månad. Då är det extra viktigt att visa för dem att det inte finns något att vara rädd för och ge dem mycket omtanke och närhet så de lär sig att det inte finns något hot. Den här perioden brukar vanligtvis gå över vid ca 6 månaders ålder. Men tyvärr så finns det vissa Cuy som är stressigare än andra, och då kan det lätt bli så att den fortsätter vara det livet ut. Och som alla levande varelser behöver Cuy föda och vila. Men vissa Cuy kan bli så stressade att de inte har tid till varken att äta eller vila. Utan är på sin vakt hela tiden. Dessa stressiga Cuy kan man ge en lugn flockkompis till. Då brukar de ofta ta efter den lugna och göra som denne gör. På så sätt kan man försöka lura den lite med att den ska lugna sig. Det finns exemplar som har stressat ihjäl sig, då de inte gör sig tid till att äta och vila.
En Cuy är inget bra nybörjardjur eller som sällskapsdjur till något barn. Det går att få en stressig cuy lugnare bara man håller på med den mycket. Men det krävs en daglig insats och en stor portion tålamod. Därefter är Cuyen ett mycket spännande djur om man har kunskap och förståelse för den.
Livslängd
Livslängden på en cuy är ca 3 – 4 år. Det finns exemplar som har blivit äldre, men även djur som har gått bort mycket tidigare utan bevisad orsak. Eftersom en cuy är stressigare och känsligare så kan det förkorta livslängden på den. Så om cuyen bor lugnt och känner sig trygg kan den kanske höra till den skara som lever lite längre, jämfört med dom som har det stressigt och oroligt runt sig. Då kanske den går bort för tidigt. Och allt detta bottnar nog i cuyens stressiga temperament från början. De är mer som ett vildmarsvin i sitt temperament, för det är ju inte avlat så länge på deras temperament. Det tar på krafterna att hela tiden vara på sin vakt, då hinner dom inte äta eller vila som dom ska.
Så se till att cuyen har det lugnt och tryggt runt sig. Detta säger sig självt, eller hur ???
Bara för att cuyen har det mer vilda och stressiga temperamentet är dom inte mer bitig av sig för det. Absolut inte !! Det är många som tror att cuy är bitiga och springiga djur. Men det stämmer inte riktigt.
Ja, en cuy är liiite springigare än våra vanliga marsvin. Men handen på hjärtat, det finns vanliga marsvin som också är springiga. Fast inte lika som cuyen då förstås. Cuyen vill gärna inte bli upplyft från buren. Då försöker den springa undan och skriker som en stucken gris när man rör vid den. Men det är bara att lyfta upp den och göra processen så kort som möjligt, för väl i famnen så finner den sig väl till rätta.
Det är ju faktiskt riktigt skönt att bli klappad och kliad under hakan !!
Visst finns det vissa cuy som absolut inte vill bli upplyft från buren och vara i famnen. Men dom är ganska lätträknade, de flesta blir bra sällskapsdjur. Det har mycket med förtroende och tillit att göra.
Och nej, Varför skulle en cuy bitas mer än ett vanligt marsvin ?? Finns ingen anledning till det. Dom biter bara ifrån sig om det absolut inte finns någon annan utväg, precis som vanliga marsvin, tex, inträngd i ett hörn ( utan rymningsväg) och känner sig mycket hotade. Då kan dom bita ifrån, men då varnar dom före med att hacka tänder. Det är det första tecknet på att att dom är i en obehaglig situation. Men där får vi inte glömma att en cuy hackar tänder utan synbar anledning ganska ofta också. Så man får väl ha det i åtanken i viken situation dom hackar tänder, om det finns risk för att bli biten eller ej.
Men dom bits absolut inte mera än våra vanliga marsvin.
Vikt
Vikten på en cuy ökar hela tiden till dom vuxit klart vid en ålder på ca 1,5 år.
I Sydamerika är deras snabba viktökning önskvärd för köttets skull.
En hane ska helst uppnå en vikt på 1 kg vid en ålder på 4 månader, och en honas vikt vid ca 3 månaders ålder ska närma sig 700-800 g.
En nyfödd vanlig marsvinsunge brukar väga mellan 80-130 g. Då ska en nyfödd cuyunge ligga på det dubbla helst, cuyungarna går mycket fort upp i vikt. Ca 100g i veckan.
Men det är mycket beroende på hur stor kullen är och hur dom får dia sin mamma.Och hur tidigt dom börjar äta kraftfoder och hö. En cuyhane som är ca 5 månader är ungefär lika stor som en vanlig fullvuxen marsvinhane. I en ålder på 9 månader ska cuyen väga runt 2-2,5 kg.Det finns även mindre exemplar som kanske vid samma ålder väger ca 1,8-2 kg.
Men det finns även större !! Som har vägt ca 4 kg som fullvuxen.
En cuy är ett marsvin fast allt är mycket större !!!
Den största rasen bland cuy är cobayo. Och den ska som fullvuxen vid ca 2 års ålder väga 4,5-5 kg. Och ha en längd på ca 50-55 cm.
Päls
Pälsslagen på cuyen är nästan lika framavlade som hos våra vanliga marsvin. Men vanligast är korthåren, med eller utan crested och nonself/self. Sedan kommer långhåren tätt därpå, de långhåriga med eller utan virveln i pannan, Sheltie eller Coronet.
Det finns cuy med rosetter (abbessinier) och strävhår(rex/teddy). De strävhåriga är inte lika mycket framavlade som kort och långhåren. Cuy med rosetter är ganska vanligt.
Det är bara att välja vad man vill ha.
Färger
Färgerna på cuyen är lika som på vanliga marsvin Men vanligast är nog Golden, White och Goldenagouti. Så det är en smaksak vad man vill ha för färg och form på cuyen.
Foder
Foder till cuyen skiljer sig ingenting från våra vanliga marsvin. Det enda som är, är att dom ska ha foder i större mängd. Dvs kraftfoder, hö, grönsaker och vatten. Och givetvis C-vitamin. Det man kan tänka på med cuyen är att inte ge för mycket av kraftfodret, utan ge hellre mer av höet och grönsakerna. Jag rekomenderar att ge C-vitamin genom grönsakerna istället för ge det som tillsats i form av droppar. Men det är upp till var och en hur man gör.
En cuy får absolut inte bli fet, detsamma gäller våra vanliga marsvin.
Att bo med vanliga
Att ha cuy och vanliga marsvin ihop går jättebra. Om man har en cuy som sällskap så är det perfekt om man har cuyen tillsammans med vanliga marsvin. Då brukar cuyen ta efter de vanliga marsvinets beteende. Har man uppfödning så brukar det vara bäst att ha dom två och två eller i en större flock med honor. Då blir det automatiskt en hona som blir alfahona och bestämmer över de andra. Men under uppväxten så rekomenderar jag att cuyungen får växa upp tillsammans med vanlig marsvin och ta efter deras lugna beteende lite.
Polydaktyl
Nackdel på en Cuy.
Något som är ganska vanligt fortfarande på Cuy är extra tår, kallas även Polydaktyl. På de flesta Cuy växer dessa extra tår fint bredvid de andra, det ser ut som de har extra breda tassar bara.
Då är det ingenting den har besvär eller lider av. Men på en del växer dessa extra tår konstigt och då kan Cuyen få mycket svåra problem med dem. Dessa extra tår kan växa ut på fyra olika sätt. Jag hade en cuyhane tidigare som hade 8 tår på varje framtass, det såg ut som en stor solfjäder. På honom satt dessa extra tår bra. Han hade absolut inga problem med dom.
Bra
Då kommer de som jag beskrev ovan, att de kommer bredvid de andra tårna och det blir inga problem för djuret. Det ser ut som de har en lite bredare tass. Ganska maffigt faktiskt !!
Mindre bra
Då växer dessa extra tår ut i en tunn skinnbit, i en del av dessa blir det även en liten led men oftast blir det bara en tunn skinnbit som tån hänger i. Den hänger alldeles löst ifrån tassen, man kan snurra denna skinnbit runt flera varv, så tunn är den. Det finns absolut ingen styrsel alls i den. En erfaren uppfödare kan ta bort denna lilla tå själv på cuyungen, men det är så länge ungen är liten och helst inte äldre än 1 vecka. Då kan man klippa av den med en vass sax direkt efter födseln eller ta en tunn sytråd och knyta om. Då styps blodtillförseln och tån ramlar bort efter någon dag. Missar man att se en sån extra tå när ungen är liten, och upptäcker den efter någon vecka så kan man försöka strypa den med sytråd även när ungen är lite äldre Efter det rekommenderas ett Veterinär besök för att avlägsna dessa tår.
Inte bra
Tyvärr kan dessa extra tår växa så att de kommer in under djurets tass. Och då får djuret stora problem när de går och rör på sig. För varje steg de tar så trycks tån med klo in under tassen in i trampdynorna och gör mycket ont. Dessa måste avlägsnas av en Veterinär. För dessa tår växer oftast ut med både led och det är stor känsel i dessa tår.
Oacceptabelt
Sedan finns det en variant med extra tår som gör att hela benet blir tjockare ända upp till höften. De får bubbelt med skelett till varje tå. En Cuy som råkar ut för detta kommer att få enormt stora besvär med att gå. En del ungar som föds med dubbelt skelett kan inte gå riktigt. De drar sig fram med hjälp av frambenen. De kan inte heller räta ut benen riktigt, den går med stel gång och vankar med hela bakpartiet. En sån unge bör genast få somna in.
En erfaren uppfödare kan både se och känna om ungen har dubbet skelett.
Tyvärr går det inte att göra något åt en sådan missväxt. Så låt djuret somna in och få ett fint slut.
Polydaktyl är vanligt, men samtidigt så är det som ett lotteri, för parar man ett cuypar som inte är polydaktyl så kan det ändå dyka upp någon unge i kullen som har extra tår, detta beronde på vad som finns bakåt i stamtavlan. Så ingenting är 100% säkert när man parar två icke polydaktyla Cuy. Men som uppfödare så vet man vilka djur som lämnar extra tår i sina avkommor fast föräldradjuren inte har extra tår själv. Det kan man fråga uppfödaren som man köpt djuren ifrån.
Och nu ska vi komma ihåg att alla Cuy inte är polydaktyl!!
Men av egna erfarenheter så blir polydaktyla cuy större än icke polydaktyla.
Så extra tår ger större cuy, så frågan är vad man helst vill ha !
Dräktighet
En Cuyhona går lika länge som ett vanligt marsvin, alltså 68-72 dagar. 10 veckor är lättare att säga. Kullstorleken kan variera mellan 1-7 stycken ungar. Man kan para en cuyhona med en vanlig marsvinshane, då blir det halvcuyungar. Men det man ska tänka på när man blandar vanliga marsvin och cuy i avel är att man får absolut inte para en vanlig marsvinshona med en cuyhane. Den vanliga honan klarar inte av att föda ungarna, inte bara för storlekens skull utan kraniet skiljer sig åt på vanliga marsvin och cuy.
Gör man en sån parning så riskerar man honans liv, och det vill man ju inte.
Utan antingen cuyhona med cuyhane eller cuyhona med vanlig marsvinshane.
Finns inget annat alternativ om man vill vara rädd om den blivande mamman.
Vi takker Anki & Sofie Åhrman for å få bruke deres cuyfakta på vår hjemmeside
